Jag saknar en framtidsberättelse för vårt land Sverige - Vad vi ska vara för land! En berättelse som inspirerar, ger riktning och hjälper i vägval, prioriteringar och beslut om vår lands framtid. Borde inte detta vara en av de viktigaste uppgifterna för vår stadsminister och regering?
Jag blir glad när jag ser Sveriges Regioner och Kommuners (SKR) berättelse om ”Världens mest innovativa och omtänksamma välfärd”. SKR har skapat en bild av en önskad framtid. En vägledande princip som inspirerar och motiverar människor att arbeta tillsammans och sträva mot en kollektiv målbild.” SKR har fattat!
Jag ser att många kommuner har sina berättelser, vissa är bra på att kommunicera den till sina medborgare och företag. Andra är på god väg.
MEN, när det kommer till näringslivet är det allt för ofta tomt! Var finns de narrativ som definierar våra företags framtidsbilder? Vad ska vi vara för företag? Vad ska vi stå för? Vilka värden strävar vi att bidra med? Vilken långsiktig betydelse och påverkan vill vi ha som organisation?
Jag är övertygade om att de långsiktiga vinnarna är de företag som har en stark berättelse om var organisationen ska någonstans. En berättelse som andas hopp och inte bara hot. En berättelse som alla kan samlas runt och som ger riktning. En berättelse som bidrar till en inkluderande och engagerande miljö. En plats där alla har ett värde och förstår hur man bidrar till denna stora berättelse. Vilket värdeskapande vi ska göra som organisation? Vad är det jag ska bidra med?
Det låter så basalt och självklart, men allt för ofta tycks vi hoppa över detta fundamentala steg. Och konsekvenserna? Det påverkar både vårt ledarskap och genomsyrar hela organisationen på ett sätt som inte är förenligt med framtidens organisation i vår transformativa tid.
Vi måste kunna förklara var vi är på väg någonstans. Det räcker inte att ha en bra kvartalsrapport. Det räcker inte att vi skär kostnader. Det räcker inte att vi tar marknadsandelar. Det är något annat som krävs, då vi inte ska tillbaka. Framtiden ser inte som för ett kvartal eller halvår sedan. Vi ska någon annanstans och det måste vi påminna varandra om hela tiden. Vi behöver hela tiden fundera över vad som krävs för att komma vidare, med vår hoppingivande berättelse som guide. Och såklart justera på vägen när saker ändrar sig.
I tuffare tider som nu, när fokus är effektivitet och kostnadsbesparingar, är det lätt att vi tappar bort våra organisationers berättelser. Att prata om kostnadsbesparingar, effektiviseringsåtgärder och även om finansiella resultatmål behöver vi såklart göra men vi tänker inte på att detta upplevs som hot av många människor. DÅ blir än viktigare att addera “hopp” med hjälp av våra framtidsberättelser.
En stark framtidsberättelse skapar engagemang. Dess frånvara skapar exkludering och motstånd. Människor som inte ser vilket värde de bidrar med och hur detta värde bidrar till organisationens framgång, kommer de känna sig exkluderad. Exkluderade människor tappar sitt engagemang och vilja att bidra till det kollektiva. De kan i sämsta fall bli motståndare i stället för bidragsgivare.
Utan värdeskapande har vi som organisation inget existensberättigande. Utan engagemang kommer det inte skapas värde. Och utan en hoppfull berättelse kommer inte engagemang. Risken är i stället stor att företag tappar sin relevans och gräver sin egen grav.
Comments