Systemtänkande är ett tidlöst angreppssätt för organisatorisk framgång och grunden till den lärande organisationen. Peter Senges systemtänkande är mer relevant idag än någonsin.
Att organisationer kontinuerligt, både behöver anpassa och förnya sig, för att fortsätta vara relevanta i vår snabbt föränderliga värld är nog ingen nyhet. Intressant är dock att redan för över 30 år sedan introducerade Peter Senge begreppet lärande organisation och sin banbrytande bok "The Fifth Discipline. The Art & Practice of the Learning Organization" för att möta detta behov. Bland de fem discipliner som Senge identifierade som förutsättning för den lärande organisationen har systemtänkande visat sig vara ett tidlöst tillvägagångssätt som är mer relevant idag än någon sin.
Vad menas med systemtänkande?
För att förstå begreppet systemtänkande behöver vi förstå vad ett system är.
Ett system är en företeelse inom vilket det finns mer eller mindre komplexa relationer och samband mellan systemets ingående delar. En klocka är ett system, en bil är ett system, en familj är ett system och en organisation är ett system. I Sverige finns det ett sjukvårdssystem och utbildningssystemet och även vårt samhälle i stort är ett system. Ett system kan sålunda vara mer eller mindre avgränsat från sin omvärld.
Systemtänkande är en helhetssyn som fokuserar på att förstå sambanden och mönstren inom ett system i stället för att analysera enskilda komponenter isolerat. Detta perspektiv gör det möjligt för organisationer att identifiera grundorsakerna till problem, förutse framtida utmaningar och utveckla effektiva strategier för att hantera dem. Det handlar om att se helheten och förstå hur allt hänger ihop. Om vi lägger på att kunna lära av historien så får vi ytterligare verktyg för att kunna fatta komplexa beslut.
När vi pratar om organisatoriska eller samhällssystem så används ofta metaforen av ett isberg eftersom det kan vara svårt att få syn på allt. Där lagar, regler, riktlinjer, praxis, resursflöden och organisatoriska strukturer ligger ovanför vattenytan, maktstrukturer, samarbeten och relationer under ytan, och längst ned på botten hittar vi kultur och värderingar.
Varför är systemtänkande ett så kraftfullt verktyg?
I dagens komplexa och snabbt föränderliga värld kan vikten av systemtänkande inte underskattas. Här är tre viktiga anledningar:
1. Navigera i komplexitet: Moderna organisationer arbetar i en alltmer komplex miljö som präglas av snabba tekniska framsteg, sammankopplade globala marknader och skiftande samhällsförväntningar. Systemtänkande utrustar organisationer med förmågan att förstå denna komplexitet och identifiera underliggande mönster som driver förändring. På så sätt blir organisationen bättre rustad för att anpassa sig och svara på nya utmaningar.
2. Uppmuntrar samarbete: Systemtänkande betonar vikten av samarbete och öppen kommunikation inom organisationer och även med dess omvärld. Genom insikten att ingen enskild individ eller avdelning har alla svar kan organisationer mycket bättre ta vara på den kollektiva intelligensen. Detta främjar en kultur av kontinuerligt lärande, innovation och delat ansvar, vilket är avgörande för långsiktig framgång.
3. Främjar hållbar och värdeskapande utveckling och tillväxt: I en värld där kortsiktiga vinster ofta går före långsiktiga konsekvenser ger systemtänkande en ram för hållbar och värdeskapande utveckling och tillväxt. Genom att överväga de långsiktiga konsekvenserna av beslut och förstå dominoeffekterna av åtgärder kan organisationer göra val som inte bara gynnar deras resultat utan också miljön och samhället som helhet.
Organisationer som har anammat systemtänkande ser vinster som ökad anpassningsförmåga, förbättrat beslutsfattande och effektivare samarbete. Systemtänkande principer är också en nyckel för att navigera i komplexitet och driva innovation.
Systemtänkande är en förutsättning för den lärande organisationen
Peter Senge lyfter fram systemtänkande som ett av grundfundamenten för den lärande organisationen. För att förstå detta behöver vi vara överens om vad det innebär att vara en lärande organisation.
Inom forskning som har ett lite större perspektiv än bara kompetensfrågan så definieras en lärande organisation ungefär som ”En verksamhet som uppmuntrar och underlättar för lärande för att bygga förmåga att ständigt omvandla sig själv för att bättre möta framtiden”. En lärande organisation är en plats där människorna i den kontinuerligt upptäcker hur de skapar sin verklighet och hur de kan förändra den för att bidra till organisationens framtid.
Du kan läsa mer om lärande organisationer i artikeln Den lärande organisationen är alls framgång.
För att människor verkligen ska kunna lära på den nivå som behövs och för att det ska skapas ett organisatoriskt lärande som bidrar till att organisationens kontinuerligt anpassas och förnyas, så krävs ett stort mått av systemtänkande över hela organisationen.
Ett exempel från verkligheten där man både missar att se hela systemet och att lära av historien exemplifieras i filmen The Big Short som beskriver finanskraschen 2008.
Hur du bäddar in systemtänkande i verksamheten för att skapa en lärande organisation
Att implementera systemtänkande i en organisation omfattar hela organisationen med människor, kultur, arbetssätt och teknologi. Det innebär både en strukturell, relationell och transformativ förändring och att utveckla ett kontinuerligt organisatoriskt lärande för att organisationen hela tiden ska kunna omvandla och förnya sig själv.
Här är åtta praktiska steg för att bädda in systemtänkande i organisationen och bygga en lärande organisation:
1. Tydliggör syfte, målbild och vem som är värdemottagare. Utan ett tydligt syfte, dvs varför verksamheten behövs, en gemensam målbild, dvs vilket värde som ska åstadkommas och för vem, så blir det omöjligt att skapa en tydlig riktning och ett sammanhang. Detta fundament är så självklart, men samtidigt något som vi allt för ofta hoppar över. Utan det så är det näst intill omöjligt att se helheten och risken är stor att vi i stället skapar våra egna existensberättigande och fortsätter att leva i isolerade silos. Dessutom är ett tydligt syfte och en delad målbild en förutsättning för att skapa mening och nyfikenhet, vilket är grunden för både engagemang och lärande.
2. Organisera för komplexitet: Ledning och ledare behöver omfamna systemtänkande som ett kärnorganisatoriskt värde och leda utifrån dess principer. Detta inkluderar att förstå organisationens och dess omgivnings sammankopplade natur och att föregå med goda exempel i beslutsfattande och problemlösning. Hela organisationen behöver utrustas med kompetens och verktyg för att kunna tillämpa systemtänkande och successivt bygga förståelse och förmåga för att hantera denna princip.
3. Integrera systemtänkande i arbetet: Införliva systemtänkande principer i organisationens befintliga arbetssätt och processer, i allt från strategisk planering, projektledning och i analyser och utvärdering. Detta inkluderar att använda verktyg och metoder som systemkartor, design thinking och scenarioplanering för att analysera problem och designa lösningar. Vi behöver kontinuerligt lära och utvärdera längs vägen, och skala det som fungerar bra och avsluta annat. Att integrera systemtänkande i den dagliga verksamheten skapar en mer motståndskraftig, anpassningsbar och innovativ organisation.
4. Använda teknik för att driva förändring: Idag är teknik något som finns överallt. Men det är lätt att vi fokuserar på teknik som något isolerat eller endast ser det som ett hjälpmedel för att automatisera och effektivisera. Precis som alla andra delar i systemet så behöver teknik finnas med som en naturlig del och sättas i sammanhang. Först då kan teknik bidra till att skapa förändring och innovation på systemnivå.
5. Designa samarbetet för mångfald: Skapa en miljö som uppmuntrar öppen kommunikation och tvärfunktionellt samarbete förbi alla silos. Etablera team och arbetsgrupper som sammanför olika expertiser. Detta bidrar till att vi får med olika perspektiv och främjar delat ägande och kollektiv problemlösningskultur. Vi behöver arbeta tillsammans även om det initialt upplevs ta mer tid för i slutändan kommer det spara tid och bidra till mer hållbara och värdeskapande resultat på systemnivå.
6. Utveckla ett öppet, transparent och tillitsbaserad ledarskap: Utveckla öppna och transparenta ledare som ger mandat och arbetar för att bygga förmåga och trygghet hos människor och team att fatta beslut och lösa komplexa problem. Om inte detta finns på plats så kommer människor varken vilja, kunna eller våga bidra till helheten.
7. Främja ett lärande förhållningssätt: Träna organisationen på att ifrågasätta befintliga antagande och prova nya förhållningssätt samtidigt som fokus flyttas till att se möjligheter, i stället för problem. Uppmuntra till att nyfiket utforska vad som händer runt omkring oss, och skapa insikt om att det krävs både ansträngning och samarbete för att bygga förståelse för helheten.
8. Investera i strategiskt kontinuerligt lärande: Investera i kontinuerlig utveckling av kompetens och förmåga som ligger i linje med organisationens syfte och strategiska mål på systemnivå. Detta är avgörande för att människor i organisationen ska kunna bidra till ”hela systemet” och till en hållbar och värdeskapande utveckling.
Att bädda in systemtänkande i organisationen är inte en engångshändelse utan en ständigt pågående förändrings-, lärande-, och utvecklingsresa. Genom att börja jobba utifrån ett systemperspektiv kommer organisationen kunna navigera i dagens komplexa och ständigt föränderliga värld och förbli relevant.
Läs mer hur du kan införliva systemtänkande och den lärande organisationens principer i artkilen Hur kan du framtidssäkra din organisation? Nio motorer för transformationen till en lärande organisation.
Peter Senges systemtänkande är ett tidlöst tillvägagångssätt som har stått sig genom tiderna och förblir ett kraftfullt verktyg för moderna organisationer. Genom att använda systemtänkandets helhetsperspektiv kan organisationer navigera i komplexiteten i dagens värld, främja samarbete och skapa hållbar och värdeskapande utveckling och tillväxt.
Organisationer kommer fortsätta att möta nya utmaningar och möjligheter i allt snabbare takt vilket innebär att systemtänkande utan tvekan kommer spela en avgörande roll för att forma framtidens organisationer.